Sörmländska uttryck där röda tråden är livet

0
14
Vernissage idag för en fyrklöver av sörmländska konstnärer — alla med sitt eget uttryck som speglar livet.

Fyra konstnärer, fyra separata, egna uttryck med en gemensam nämnare i skapandet — det handlar om livet. Kontrasterna i naturen och staden, det stilla och rörelsen och det äkta som fastnar förmedlas av ekokonstnären Karin Hedén, målande musikern Micce Rylander, skulptören Åsa Hult och fotografen Rodolphe Foucher. Idag, lördag, håller de gemensam vernissage på Philp Art Ekhovs galleri i Mariefred med utställningstiteln ”Sörmländska uttryck”. 

Fyra sörmländska konstnärer möts idag med sina verk i Mariefred. Philp Art, som drivs av Marianne Philp, anordnar vernissage för utställningen ”Sörmländska uttryck” — och MT/Måsen har pratat med konstnärerna.

Innerligt och stilla. Karin Hedén beskriver sitt arbete som uppdelat i olika perioder, och just nu är det screentryck med ekofärger i fokus.
— Det är viktigt för mig att det är giftfritt, säger Järnabon och konstterapeuten som också arbetar som bildlärare på Mikaelgården på samma ort.

Karin berättar att det där handlar om att få deltagarna att komma in i sig själva.
— Jag måste skapa ett förtroende och få deltagarna att hitta det egna uttrycket. Och allt kan bli konst.

I det egna skapandet märker hon när hon kollar igenom titlarna på motiven att det är naturen som inspirerar. Och det handlar om olika krafter i naturen — eteriska krafter, livskrafter, det äkta.
— När jag jobbar med trä målar jag mer sakrala motiv, förklarar Karin. Jag använder äkta bladguld och har en del collage där jag blandar bladsilver och guldet. Det jag söker är det som känns inuti betraktaren. Det jag tar in förvandlar jag till mitt — jag vill skapa en rörelse men samtidigt ett lugn. 

Micce Rylander fotograferar flera tusen bilder varje månad. Han är den Mariefredsboende konstnären och musikern som MT/Måsen skrivit om tidigare — en konstnär på väg att bli blind.
— Det har varit en intensiv period och ett stopp på vägen är ”Sörmländska uttryck”, förklarar Micce, som specialmålat några verk till utställningen.

Han ställde nyligen ut på hotell Hulingen i Hultsfred, på temat Hultsfred och musik — och temat ligger honom nära. Micce var en av de som en gång i tiden lanserade Hultsfredsfestivalen, och fastän han kommer från Vimmerby räknar han både Mariefred och Hultsfred som hemma.
— Mariefred är speciellt på många sätt, men jag lägger ingen värdering i det. I både Mariefred och Hultsfred finns sånt som inte finns i Stockholm, som jag uppskattar. 

Det intensiva syns i verken, det är stort och starkt. Han berättar att under sommaren har segling varit centralt då han lärt sig segla med personlig segelinstruktör — något som inspirerar till skapande.
— Jag har fångat upp 100-åringarnas regatta i ett av verken. Jag tycker mycket i Mariefred sticker ut, det är till exempel skitfräckt att åka ångtåget, man får en ”Orientexpressenfeeling”. Micce spelar också på vernissagen. 

Åsa Hult från Södertälje skulpterar i lera och har också gjutit mycket i brons. Ateljén har hon i hemstaden.
— Jag har alltid intresserat mig för skulptur, patinan, ytan. jag har också tagit gjutningskurser och sedan ”landat i leran”, berättar hon. Det som gestaltas finns i mitt eget huvud. Jag är ute mycket och funderar, på promenad med min hund. 

Och hon gillar att göra stort. Det tredimensionella är föreställande och den senaste perioden har hon snöat in på träd.
— Men det blir på mitt vis, menar Åsa, som hållit på med skulptur i närmare 20 år. Det ger mig jättemycket, att få experimentera, försöka få fram det jag tänker. Chamotte, lera som har mycket stenar i sig blir stabilare när jag bygger. Och svart lera. 

Åsa berättar att hon är kluven till glasyrer, ” det blir som en målning med glas i ramen, det stänger inne”. Men rostiga spikar, plattor och plankor blandar hon gärna in i sina verk.
— Jag är skrotsamlare, går på byggen och frågar om tunnband. Och lite av ett detaljfreak. 

Ett tvärt kast till det mer internationella ger Rodolphe Foucher, reklamfotograf som förutom det kommersiella fotograferandet hittar sina motiv i arkitektur och stadens scener.
— Jag fotograferar mycket på resor, och nu har jag med mig bland annat New York. Det är utomhusscener från till exempel Coney Island och Princeton University. 

Han är amerikansk medborgare, född i Frankrike och bosatt i Mariefred med studio i Stockholm.
— Men jag är världsmedborgare, ler han. Fotointresset har spridit sig i Rodolphes familj, barnen Viggo och Jaya fotograferar också.

Rodolphe berättar om situationen som yrkesfotograf. Han vill gärna poängtera hantverket i fotograferandet och den här tidens svårigheter.
— Attityden idag är att alla kan fotografera. Jag stöter på unga marknadschefer som, om jag generaliserar, inte förstår skillnaden mellan en bra bild och en dålig bild. Därför finns det få lojala kunder. 

Utställningen pågår till den 28 oktober.