Läkaren från Nykvarn tar sig an viktigt forskningsområde — bråttom med standardiserat vårdprogram för postcovid

0
190
Elsa Biteus var med och nominerade läkarnas Facebookgrupp till Hans Bergström-priset. Hans Bergström-priset på 100 000 kronor är ett årligt pris till en journalistiskt verksam person eller redaktion som står för ett vetenskapligt synsätt i medierna samt för excellent journalistik om vetenskap, teknik, innovation och entreprenörskap i en tradition av upplysning, folkbildning, förklaringsdjup, framtidstro och integritet. Nu hoppas hon att forskningen ska ge svar på frågorna kring postcovid. Foto: Privat

I samband med att coronapandemin startade under våren 2020 initierades en läkargrupp i sociala medier. Nykvarnsbon Elsa Biteus, specialist i allmänmedicin i Region Sörmland, var en av de som tidigt gick med. Hon förklarar att gruppen varit ovärderlig under året som gått — och idag är ungefär 20 000 svenska läkare från alla specialiteter med i gruppen. 
— Vi hade ingen kunskap alls i början, säger Elsa. Viruset var helt nytt, och här fick vi läkare möjlighet att hjälpas åt att hantera situationer som uppstod. I gruppen delas vetenskaplig forskning, erfarenheter och kunskap — frågor om allt ifrån skyddsutrustning till rehabilitering. Vi lär oss jättemycket av varandra. Det är en viktig grupp, liknande inget jag tidigare varit med om. Läkare och annan vårdpersonal är så utsatta under pandemin, och organisationen underbemannad och belastad redan innan vi gick in i pandemin. Det är ingen myndighet inkopplad — det är individer som vill bidra med sin kompetens, och det är via den gruppen som jag kommit in på forskningen jag står inför. 
För det är just forskning det handlar om, forskning om postcovid, eller långtidscovid. Elsa berättar att det i gruppen finns med läkare som smittats med covid-19 som också blev sjuka i långtidscovid, och det intresserade henne. 
— Jag började själv läsa olika vetenskapliga artiklar och lade ut dessa i gruppen, bland annat en djurstudie där viruset påvisades i centrala nervsystemet. Jag fick också kontakt med läkare som drabbats, och har egna erfarenheter av patienter jag behandlat. Jag har tidigare varit på väg in i forskning, och nu kände jag att det var dags. Det här är ett jätteviktigt forskningsområde.
I Region Sörmland finns möjlighet att forska en del av arbetstiden, och via Centrum för klinisk forskning i Region Sörmland har hon påbörjat arbetet med önskan om projektstöd. 
— Genom kontakt och stöd av en framstående forskargrupp skrev jag ihop projektansökan och lämnade in den allra sista dagen. Förhoppningsvis får jag ett svar innan sommaren. 
För forskningen behöver komma igång snabbt. ”Det kan inte falla på att det inte finns finansiering”, menar Elsa.
— Vi behöver ta reda på vad som händer, vilka organ som påverkas och hur. Barn som blir sjuka, hur hanterar vi det? Hur påverkar postcovid individen? Man måste titta på hela bilden, inte bara ett organ. Primärvården är en instans som är lämpad för detta, men vi måste ha stöd från organspecialisterna och resurser för uppdraget. Det krävs ett standardiserat vårdprogram.
Den förlamande tröttheten. Huvudvärk, andningsbesvär, hjärtklappning. Elsa listar några av symptomen som postcovidpatienter kan uppleva i allt ifrån en månad och snart upp till ett år, kanske längre.
— Begreppet är inte riktigt definierat. Och vi vet inte heller hur långtidscovid skiljer sig åt mellan de med föregående mild och svårare sjukdom, mellan olika åldrar, kön och etniska grupper. En stor studie har visat att sjukhusvårdade coronapatienter behöver följas över tid. Vi har inte kommit dit idag, men jag skulle önska att det fanns resurser för hemmonitorering för att följa vissa parametrar. Och journalbevakning. Att vårdprofessionerna får vara med och styra utifrån ett patientperspektiv. 
Målet med forskningen är alltså att hitta en form för att säkerställa att de som blir långtidssjuka i covid-19 får rätt behandling — och det så snart som möjligt. 
— Jag vill kunna ge hopp till de som har drabbats, säger hon. Det här påverkar familjer, anhöriga. Jag vill ta reda på varför vissa drabbas och andra inte. Det är mycket att titta på, men vi måste satsa nu för forskning tar tid. 
Elsas råd är sådant vi hört förut — håll avstånd, umgås bara med närmaste familjen, var utomhus. Hon understryker att ensamhet är en baksida av restriktionerna, och påminner om att använda munskydd och tvätta händerna minst 20 sekunder.
— Vi måste anstränga oss för att skapa andra former av social interaktion ett tag till, vägar som är coronasäkra.