Albert, Viggo, Wilma och Ture börjar gymnasiet nästa år. Vad de helst vill studera är fortfarande inte riktigt klart.

Det går rykten om vilken eller vilka skolor som är bäst. Och det finns ett utbud, ett stort, att välja från. Nu närmar sig dagen där beslutet måste fattas för de grundskoleelever som nästa år ska titulera sig gymnasiestuderande. Det börjar bli dags för gymnasievalet. MT/Måsen har träffat eleverna, som har olika syn på valet som kan vara det största och viktigaste de ska göra hittills i sina liv. 

”Jag tänker praktiskt, det måste vara en lokal skola så det inte blir så långt att pendla”. Viggo Foucher går i nionde klass på Gripsholmsskolan i Mariefred och idag diskuterar han sitt gymnasieval tillsammans med andra niondeklassare. 

— Ja, det är ett svårt beslut men jag vet ändå vad jag vill, säger han. Jag vill fokusera och fortsätta plugga. Jag brinner för musik och vill bli musikproducent. Nu kollar jag Europaskolans estetiska utbildning och skolor som ligger i Stockholm.

Ture Björndal, som också går i nian på Gripsholmsskolan är inte lika säker. Samtidigt ger han inte sken av att det gör något att han inte bestämt sig ännu. 

— Jag är intresserad av SO-ämnen framförallt. Och än så länge så stressar jag inte jättemycket över valet. 

Men det börjar bli dags. Den 1 oktober bjuder studievägledarna i Strängnäs kommun in till gymnasievalsmässa på Karinslundsskolan. Mässan är ett samarbete mellan friskolorna och de kommunala skolorna, och konceptet provades redan förra året. Mellan 16.30 och 19.30 är alla grundskoleelever med föräldrar från Strängnäs och Nykvarn välkomna att upptäcka gymnasieskolorna från Södertälje, Nykvarn, Eskilstuna och Strängnäs. Även aktörer utan området är ditbjudna för att presentera sig och just sina utbildningar. Och det är många skolor. 

– Det som är viktigt är att alla program är representerade, säger Eva Gullström, studie- och yrkesvägledare på Mariefreds skola. ”Det är ni som har bollen, alla skolorna vill ha er” påminner jag eleverna. 

Eva och kollegan från Gripsholmsskolan Lotta Franzén jobbar hårt för att stötta eleverna i det som för många är en omtumlande och inte helt oproblematisk process. 

— När eleverna pratar om skola och program påminner jag om att det också handlar om att välja inriktning, förklarar Lotta. Och i gymnasievalsprocessen är det nästan ingen som är säker. I vårt jobb är vi de enda som är helt opartiska, man kan säga att vi är elevens advokater, medlar och ser till att vara opåverkbara. Vi föredrar ingen skola, vi försöker lösa och hjälpa. 

Drömval, andrahandsval, tredjehandsval. Efter mässan får eleverna chans att besöka intressanta skolor på öppet hus och också vara med en skoldag för att med egna ögon se hur miljön är och hur studierna ter sig på just den skolan. 

— Jag tycker miljön är viktig, fortsätter Viggo. Jag struntar helt i kraven hemifrån, jag vill gå på en skola som jag gillar, skrattar han. 

För Albert Eriksson och Wilma Andersson på Mariefreds skola känns just delen med att byta skola avdramatiserad. De kommer båda från Stallarholmen och har på grund av omstruktureringen av skolan i Strängnäs kommun redan bytt en gång i närtid. 

— Det var faktiskt skönt att byta, man fick mer vänner, säger Albert. Men nästa steg har jag inte börja tänka på än. Jag vet faktiskt inte vad jag vill läsa på gymnasiet. 

Wilma funderar på naturvetenskaplig inriktning. Det är de ämnen hon har högst betyg i. Men det är annat som också är viktigt för de kommande tre åren, något som studievägledarna trycker på och lyfter för varje individ. 

— Meningen att de här tre åren ska vara roliga. Det är läskigt med något helt nytt, och jag vill inte att det ska bli fel, menar Wilma. Jag är nervös inför nationella proven i år, de är ju en del av bedömningen. Jag hoppas det går bra så jag kommer in på det jag tillslut väljer. 

”Det gäller inte bara att komma in, det gäller att komma ut också”. Enligt statistiken hoppar var fjärde gymnasieelev av skolan helt eller lämnar gymnasiet med stora luckor i betyget. Det handlar om tiotusentals ungdomar i varje årskull som inte klarar gymnasieskolan. Skillnaderna mellan kommuner och skolor är stora och har dessutom ökat konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, — och enligt en sammanställning som presenteras hos allastudier.se var det knappt 60 procent av gymnasieeleverna i Södertälje som fullföljde sin utbildning. 

— Det kostar både för eleverna och samhället. Slutbetyget håller livet ut, säger Eva. Upplägget på skolorna är olika. Det är en marknad och det är viktigt att välja något du själv tror på och intresserar dig för, inte välja som kompisen eller som föräldrarna alltid vill. Det är också viktigt att ha bra kommunikation med lärarna, och förklara för dem att du har ett mål och hur du ska nå dit med en plan, en taktik. 

Trenden idag är att många väljer studieförberedande program och att det är färre som vågar satsa på yrkesprogrammen. Lotta beskriver det som att det finns en press att söka sig till teoretiska program, men att det måste handla om individens egna val och förutsättningar.  

— Jag börjar prata med eleverna om det här redan i sjuan. Varför? För att det är lite krångligt. 

Betygen, poängen, är en del, och många föräldrar har en föreställning om att det funkar som det gjorde förr, men det är annorlunda nu. 

Diskussionen fortsätter. Vad är bäst för mig? När ska jag kunna vara säker på att mitt val blir det bästa? ”Jag är mer stressad nu” ler Wilma lite osäkert efter allt prat om ”det stora valet”. Men både Lotta och Eva lugnar dem. 

— Någonstans landar vi i att du ska välja det du tycker om. Och det går faktiskt att ändra sig 

(Faktaruta)

Gymnasievalet görs i februari 2020. Då kommer man som elev in på preliminära siffror från höstens betyg. Omval sker i april/maj. 50 procent gjorde någon typ av ändring under förra årets valprocess.  Slutgiltigt svar på vilken skola eleven kommer in på kommer mitt i sommaren. Då är det slutbetyget som ligger till grund för ansökan.