Mänskliga rättigheter – alla, alltid

0
199
Lise Bergh, Dick Comén och Cecilia Nilsson Kleffner föreläste under dagen.

– Det är en farlig utveckling i Sverige just nu. När man börjar angripa fundamentala rättigheter, som att söka syl, att få sjukvård och att gå i skolan, då är man farligt ute. Mänskliga rättigheter måste gälla alla, alltid. 

Det är lördag eftermiddag och elever och lärare på Europaskolan i Strängnäs har haft en temadag om mänskliga rättigheter och demokrati. Huvudansvariga är eleverna på spetsprogrammet Modern Humanities, men övriga elever, lärare och allmänhet är också inbjudna att närvara under dagen. Fredrik Lundgren, portiker och tidigare lärare på Europaskolan, berättar att intresset har varit stort och besökarna många under dagen.
— Säkert ett hundratal åhörare, som först fick lyssna till en intressant historiebeskrivning av professor Ove Bring och sedan ett mer filosofiskt inriktat föredrag av doktor Åsa Burman.

Nu har det blivit eftermiddag och dags för paneldebatt mellan representanter för Rädda Barnen, Röda korset och Diakonia. Lise Bergh, ordförande för Rädda barnens riksförbund, inleder med en beskrivning av Rädda Barnens arbete med mänskliga rättigheter.
— Grunden för vårt arbete är FN:s konvention om barns rättigheter. Barnens bästa är alltid i vårt fokus, liksom att barn ska vara delaktiga i alla beslut som rör dem.

De största utmaningarna för organisationens arbete är att det i många kulturer och länder finns ett motstånd till FN:s bankonvention, att biståndsorganisationer ofta motarbetas och att högerextremismen växer.
— Man delar upp människor i vi och dem, det är en tråkig utveckling man ser på många håll.

I Röda korset arbetar man ofta i direkta konfliktsituationer, som krig och katastrofer, där ibland mänskliga rättigheter är svåra att upprätthålla. Röda korsets uppgift är, och har varit sedan organisations grundande, att värna alla parters rättigheter. De stridande på båda sidor har lika stora rättigheter, liksom civilbefolkningen och till exempel personal på sjukhusen.
— Grunden hos oss är att lindra och förhindra mänskligt lidande – för alla, säger Dick Comén, folkrättsrådgivare på Röda korset. Vi arbetar i såväl demokratier som diktaturer med just det.

Den stora utmaningen för Röda korset är att världen gått från enskilda länder och konflikter till en ”multivärld”, där ekonomier, klimat, krig och flyktingströmmar hänger ihop och är svåra att påverka. Särskilt besvärligt är det att jobba i krigsområden som i flera decennier varit eftersatta och där ofta sjukhus är direkta mål för fienden.
— Vi försöker skydda civilbefolkningen, men också de som frihetsberövats och de som strider. Mänskliga rättigheter är förstås väldigt viktiga.

Diakonias policy- och påverkanschef Cecilia Nilsson Kleffner tog ett lite annorlunda grepp och beskrev läget som att landet vi befinner oss i är under hård bevakning gällande demokratisatsningar. Att arbeta i en situation när internet släcks ner, kollegor försvinner, en diktator eller kung har stor makt och där det är förenat med livsfara att värna om mänskliga rättigheter är mycket svårt.
— Vi har huvudkontor i Sverige, men vi stöttar organisationer i över 30 länder, där situationen ofta är precis så här hård.

För Diakonia är det långsiktiga arbetet väldigt viktigt, ett arbete som det ibland är svårt att mäta resultat för.
— Bygger man hus eller vägar kan man räkna dem, men bygger man upp demokratier och värnar om mänskliga rättigheter blir det svårare. Det går långsamt, men vi måste fortsätta att jobba med det vi tror på.

För Röda korset är ett viktigt arbete att de som kommer tillbaka till Europa efter att ha stridit för till exempel IS behandlas på ett humant sätt. Man kan se en trend av avhumanisering när det gäller vissa grupper, men Dick poängterade att mänskliga rättigheter gäller för alla.
— Vi får aldrig hamna i ett läge där vi godtyckligt bestämmer vem som ska innefattas av dessa rättigheter.

Lise Bergh ser som det verkligt farliga just nu är att vissa politiker börjat rucka på det fundamentala i de mänskliga rättigheterna, som att söka asyl. Även de som gömmer sig i Sverige efter ett avvisningsbeslut måste ha vissa grundläggande rättigheter.
— När retoriken ändras och man börjar prata om att människor inte har dessa rättigheter, är vi ute på en mycket farlig väg.

På frågor efteråt om till exempel handel svarade Cecilia att handel är bra, men att man måste försöka påverka de länder man handlar av. I till exempel Kambodja, där HM är stora, är barnarbete vanligt och via det man köper kan man påverka utvecklingen i rätt riktning.
— Det gäller att sätta press på regimen, vilket till exempel ett företag som HM kan göra.

Eleverna var efteråt fulla av frågor och idéer, men tyvärr rann tiden ut. Några som kände sig mycket nöjda med dagen var Vilhelm Österås, Hannah Palmgren och Tilda Kelly. De tyckte att diskussionerna varit intressanta, att de lärt sig en hel del och att de fått lite träning på hur det är att studera vidare.
— Föreläsarna idag var ju från universitet och stora organisationer, sa Hannah, så det är väldigt bra att ha fått lyssna på dem.