Från isolering och rädsla till fokus på gemenskap och hälsa!

0
331
Nykvarnsprofilen Yamina Enedahl, mental coach, föreläsare och arrangör av utomhuskonferenser debatterar hälsa i Måsen. Foto: Arkivbild

Vi lever i en tid som styrs mycket av rädsla. Det senaste året har Coronapandemin tagit upp nästan all nyhetsrapportering. I kölvattnet av den ensidiga informationen, har jag observerat att en norm byggd på rädsla och ensidigt fokus vuxit fram framför de faktiska lagarna och rekommendationerna. Det är dags att zooma ut och fokusera på hälsa utifrån ett helhetsperspektiv.

Enligt Folkhälsomyndigheten omfattas normalt inte kurs- och konferensverksamhet på hotell eller konferensanläggning av pandemilagen. Det är upp till  arrangören att bedöma risken för smitta i de möten de arrangerar och agera därefter. 8-personers regeln gäller privata- och allmänna sammankomster, men inte företagssammankomster där allmänheten inte har tillträde.

Trots detta är det få företagsledare som ens vågar ordna möten utomhus med sina medarbetare. Jag vet, eftersom jag jobbar med utomhuskonferenser. I maj hade jag flera bokningar, men alla har nu bokats av, trots att Folkhälsomyndighetens och arbetsmiljöverkets regelverk följs strikt.  Trots att vi dessutom vidtar extra försiktighetsåtgärder som Covid-19 test för alla medverkande och gör grupperingar med hänsyn till både vaccin och antikroppar. Utomhuskonferenser äger ju, som namnet säger, dessutom rum utomhus.

Inom stora delar av näringslivet, inklusive min egen verksamhet, har det skapats hårdare restriktioner och åtgärder än vad våra myndigheter rekommenderar. Försiktighetsprincipen, arbetsmiljöansvaret och den övergripande normen om hur man som företag- och organisation beter sig och upprätthåller sitt goda varumärke styr framför att möjligheterna att mötas fysiskt och säkert inom lagens gränser.

Arbetsmiljöverkets hemsida kan man läsa att det är arbetsgivarens ansvar att förhindra smittspridning och ohälsa.  Men den rådande normen säger att det rätta är att lägga allt fokus på att förhindra smittspridning.  Redan i april 2020 förväntades coronapandemins potentiella effekter på folkhälsan blir stora enligt Folkhälsoguiden: ”Långsiktiga och negativa ekonomiska och arbetsrelaterade konsekvenser är väntade i spåren av rådande coronapandemi…”

Några av riskerna som tas upp är bland annat: Ökad psykisk ohälsa och fler självmord.  Minskad fysisk aktivitet och längre skärmtid. Ökat våld i nära relationer.  Större alkoholkonsumtion. Fler andel psykiatriska diagnoser samt posttraumatiskt stressyndrom.  Detta får mig att fundera över om det är klokt att den allmänna normen kring hur företag- och organisationer ska förhålla sig till smittspridning och hälsa har mer tyngd än det som står på Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverkets hemsida?  

Handen på hjärtat: Är någon av oss ens vid våra sinnens fulla bruk efter över ett år i denna tillvaro? Om inte – desto viktigare blir det att det vi fattar beslut ifrån har sin bas i existerande lagar och rekommendationer istället för rädslostyrda normer.  Annars är risken stor att de negativa effekterna på hälsan och lidandet blir större än vad de behöver bli. Hälsa är ju ett mycket komplext helhetsbegrepp av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som personen lever i.  Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom. Psykisk hälsa är inte bara en viktig del för att förhindra ohälsa – det är fundamentet för att skapa innovation och framdrift i Sveriges företag och organisationer. För att lyckas behöver vi zooma ut och se på hälsa som ett helhetsperspektiv:

För hälsa är ju så mycket mer än frisk från en enda av världens  600 virussjukdomar. Hälsa är så mycket mer än frånvaro av ohälsa och det uppstår bland annat ur gemenskap, meningsfullhet och känsla av sammanhang. Det finns också oändligt många fler vägar till mänskligt lidande än detta enda virus. Och drar jag alltsammans till sin yttersta spets så finns det många fler saker som människor både kan, redan dör av och kommer att dö av:  Till exempel vår kollektiva rädsla och tunnelseendet på Covid-19.

Så låt oss fortsätta följa de faktiska lagar och rekommendationer som finns, men sluta att hitta på egna. Låt oss istället fokusera på att minska de negativa konsekvenserna av pandemin och proaktivt vidta åtgärder för att öka gemenskap, meningsfullhet och hälsa.

Yamina Enedahl,
Mental coach, föreläsare och arrangör av utomhuskonferenser på Mindprogress AB