Fred i skolan

0
100

Om barn och ungdomar ska klara sin skolgång, med hälsan och betygen i behåll, anser jag att det krävs en fredad skola där den vita flaggan ska vara hissad.

Sammanfattningsvis ges följande förslag:
• Ge alla elever möjlighet att direkt och på ett enkelt och säkert sätt meddela sin omgivning om sitt mående i skolan via en tyckapp. På så sätt informeras elever, lärare och skolledning om hälso-läget på klassnivå. Denna medvetenhet stärker sannolikt klassens gruppkänsla.
• God fysisk förmåga genom rörelseträning som förbättrar inlärningsförmågan bör premieras högt vid betygsättningen i ämnet idrott och hälsa.
• Inrätta Fristaden på skolorna, en ny personalkategori som har till uppgift att skapa förtroendegivande umgänge med eleverna för att resonera kring livsfrågor som inte ingår i lärarnas uppdrag.
• Ge tid för Vår timme som handlar om att stärka kunskap och gemenskap.
• Låt larm från elevhälsan få snabbt gehör. Mission knyter an unga med psykiska besvär som kontaktar hälso- och sjukvården.
• Den samlade kunskapen om elevernas åsikter om studiemiljön, rapporterade via tyckappen, bör vara offentlig för att förbättring ska ske på nationell nivå.

Tyckapp
Varje elev ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter om hur de upplever sin dag i skolan. Eleven bör ha tillgång till någon form av frågeformulär, förslagsvis i appform. Det kan vara en app med ett antal frågor och en skrivruta där eleven lämnar sina svar och synpunkter när som helst. Appen kan fungera så att den enskilda elevens svar och åsikter identitetsskyddas men att klassens totala resultat kan utläsas av skolledningen. På så sätt får ledningen en uppfattning om hur varje klass upplever sin skolmiljö vilket också kan redovisas för klassen. Det finns åtminstone två vinster med denna ordning. Dels får eleverna möjlighet att, i stunden, delge sin oro för sin egen och andras hälsa, dels ges eleverna tillfälle att reflektera över klassens resultat. Det kan få eleven att höja blicken en stund och fundera kring sin omgivning. Om det, utifrån frågeformuläret, finns klara tecken på att några elever beskriver mobbning i klassen så infinner sig sannolikt en stund av självrannsakan. Mobbning är inte alltid en tydlig avsikt hos den som mobbar. Kunskap och medvetenhet har, i bästa fall, en läkande verkan. Förhoppningsvis skapar detta ett intresse hos eleverna att bidra till klassens välbefinnande. En vilja till gemenskap kan utvecklas i hela gruppen och ge ökad förståelse för att alla blir starkare när laget mår bra. Skolan kan också ge undervisning i ämnen som stärker sammanhållningen. Ytterligare en fördel med en app är att eleven direkt kan reagera, både positivt och negativt, på förändringar som görs i skolan. Det skapar snabb återkoppling till skolledningen och möjligheter till dynamiska och kreativa lösningar av eventuella problem.

Bra fysisk förmåga
Fakta visar entydigt på att fysisk aktivitet stärker kropp och själ. En forskningsstudie (Regassa, 2015) visar att träning är en lika effektiv behandling som läkemedel mot depression. Sannolikt påverkas även barns och ungdomars själsliv gynnsamt av träning, vilket bidrar till en inre harmoni, bättre inlärningsförmåga och lugnare studiemiljö. Ett av målen med idrottsundervisningen bör vara att ge ungdomarna utrymme för att utveckla en god fysisk förmåga. Den främjas av all form av träning som stimulerar hjärta och cirkulation. Elever som inte har utvecklat färdigheter eller intresse för tekniksporter får här en möjlighet att under idrottslektionen välja uthållighetsträning. Fem timmar idrott varav två timmar dans per vecka. De elever som uppnår en bra fysisk arbetsförmåga bör få det högsta betyget i ämnet idrott och hälsa. Vetskapen om att bra kondition ger ett bra betyg i ämnet kan stimulera eleverna till att träna även utanför skoldagen, vilket med tiden skapar en livsordning där fysisk aktivitet ingår naturligt.

Fristaden
På skolan kan en ny enhet inrättas med lämplig personal dit eleverna alltid är välkomna. Den kan kallas Fristaden. Lokalen ska vara ordnad så att eleverna gärna hänger där på rasterna. Personerna som jobbar där ska var bra på att umgås med ungdomar. De ska röra sig över hela skolans område, inklusive klassrummen, och intressera sig för tecken som verkar ohälsosamma. Elever som stannar hemma från skolan belastas inte med frånvaro om de istället vistas på fristaden. Där kan personalen, på ett förtroligt sätt, resonera med eleven om problemet. Vid behov kontaktas elevhälsan. Fristadens personal kan avlasta lärarna från uppgifter i klassrummet som inte har med lärarrollen att göra.

Vår timme
Skoldagen avslutas med en fri studietimme som eleverna själva styr över och som har till syfte att tillsammans försöka förstå den kunskap som lärarna förmedlat. Ömsesidigt lärande stärker både grupp och bildning.

Mission
Hälso- och sjukvården utanför skolan aktiveras så att alla larm från elevhälsan får ett snabbt gehör. En gemensam strävan, som en mission, mot psykisk ohälsa hos unga, bör genomsyra hälso- och sjukvårdens arbete. När psykiatrin, i nuläget, inte har resurser att ta emot alla unga inom rimlig tid kan den övriga sjukvården, oavsett inriktning, bistå med att vara tillgänglig för en första kontakt. Ett telefonsamtal som ger den unga personen en tråd, ett band som kan rädda liv. När tråden är knuten blir väntan på en tid till psykiatrin mer uthärdlig.

Nationell angelägenhet
Skolornas och kommunernas resultat, grundat på elevernas tyckappsregistrering, bör vara offentligt och föras vidare till en statlig nivå. Myndigheten får på detta sätt insyn i alla kommuner och skolors resultat och därmed en gradering av elevernas studiemiljö. Elevernas hälsa blir en nationell angelägenhet. Kommuner och skolor som minskar ohälsan besöks för att få delge sin erfarenhet och kunskap. Denna vishet delas sedan med alla andra skolor, vilket är nyckeln till utveckling.

Det finns en stark och okonstlad kraft hos barn och ungdomar att finna vägar för gemenskap och värme. Släpp den fri.

Kaj Possler
Distriktsläkare, Katrineholm