Det
går rykten om vilken eller vilka skolor som är bäst. Och det finns ett
utbud, ett stort, att välja från. Nu närmar sig dagen där beslutet måste
fattas för de grundskoleelever som nästa år ska titulera sig
gymnasiestuderande. Det börjar bli dags för gymnasievalet. MT/Måsen har
träffat eleverna, som har olika syn på valet som kan vara det största
och viktigaste de ska göra hittills i sina liv.
”Jag
tänker praktiskt, det måste vara en lokal skola så det inte blir så
långt att pendla”. Viggo Foucher går i nionde klass på Gripsholmsskolan i
Mariefred och idag diskuterar han sitt gymnasieval tillsammans med
andra niondeklassare.
—
Ja, det är ett svårt beslut men jag vet ändå vad jag vill, säger han.
Jag vill fokusera och fortsätta plugga. Jag brinner för musik och vill
bli musikproducent. Nu kollar jag Europaskolans estetiska utbildning och
skolor som ligger i Stockholm.
Ture
Björndal, som också går i nian på Gripsholmsskolan är inte lika säker.
Samtidigt ger han inte sken av att det gör något att han inte bestämt
sig ännu.
— Jag är intresserad av SO-ämnen framförallt. Och än så länge så stressar jag inte jättemycket över valet.
Men
det börjar bli dags. Den 1 oktober bjuder studievägledarna i Strängnäs
kommun in till gymnasievalsmässa på Karinslundsskolan. Mässan är ett
samarbete mellan friskolorna och de kommunala skolorna, och konceptet
provades redan förra året. Mellan 16.30 och 19.30 är alla
grundskoleelever med föräldrar från Strängnäs och Nykvarn välkomna att
upptäcka gymnasieskolorna från Södertälje, Nykvarn, Eskilstuna och
Strängnäs. Även aktörer utan området är ditbjudna för att presentera sig
och just sina utbildningar. Och det är många skolor.
–
Det som är viktigt är att alla program är representerade, säger Eva
Gullström, studie- och yrkesvägledare på Mariefreds skola. ”Det är ni
som har bollen, alla skolorna vill ha er” påminner jag eleverna.
Eva
och kollegan från Gripsholmsskolan Lotta Franzén jobbar hårt för att
stötta eleverna i det som för många är en omtumlande och inte helt
oproblematisk process.
—
När eleverna pratar om skola och program påminner jag om att det också
handlar om att välja inriktning, förklarar Lotta. Och i
gymnasievalsprocessen är det nästan ingen som är säker. I vårt jobb är
vi de enda som är helt opartiska, man kan säga att vi är elevens
advokater, medlar och ser till att vara opåverkbara. Vi föredrar ingen
skola, vi försöker lösa och hjälpa.
Drömval,
andrahandsval, tredjehandsval. Efter mässan får eleverna chans att
besöka intressanta skolor på öppet hus och också vara med en skoldag för
att med egna ögon se hur miljön är och hur studierna ter sig på just
den skolan.
—
Jag tycker miljön är viktig, fortsätter Viggo. Jag struntar helt i
kraven hemifrån, jag vill gå på en skola som jag gillar, skrattar han.
För
Albert Eriksson och Wilma Andersson på Mariefreds skola känns just
delen med att byta skola avdramatiserad. De kommer båda från
Stallarholmen och har på grund av omstruktureringen av skolan i
Strängnäs kommun redan bytt en gång i närtid.
—
Det var faktiskt skönt att byta, man fick mer vänner, säger Albert. Men
nästa steg har jag inte börja tänka på än. Jag vet faktiskt inte vad
jag vill läsa på gymnasiet.
Wilma
funderar på naturvetenskaplig inriktning. Det är de ämnen hon har högst
betyg i. Men det är annat som också är viktigt för de kommande tre
åren, något som studievägledarna trycker på och lyfter för varje
individ.
—
Meningen att de här tre åren ska vara roliga. Det är läskigt med något
helt nytt, och jag vill inte att det ska bli fel, menar Wilma. Jag är
nervös inför nationella proven i år, de är ju en del av bedömningen. Jag
hoppas det går bra så jag kommer in på det jag tillslut väljer.
”Det
gäller inte bara att komma in, det gäller att komma ut också”. Enligt
statistiken hoppar var fjärde gymnasieelev av skolan helt eller lämnar
gymnasiet med stora luckor i betyget. Det handlar om tiotusentals
ungdomar i varje årskull som inte klarar gymnasieskolan. Skillnaderna
mellan kommuner och skolor är stora och har dessutom ökat konstaterar
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, — och enligt en sammanställning
som presenteras hos allastudier.se var det knappt 60 procent av gymnasieeleverna i Södertälje som fullföljde sin utbildning.
—
Det kostar både för eleverna och samhället. Slutbetyget håller livet
ut, säger Eva. Upplägget på skolorna är olika. Det är en marknad och det
är viktigt att välja något du själv tror på och intresserar dig för,
inte välja som kompisen eller som föräldrarna alltid vill. Det är också
viktigt att ha bra kommunikation med lärarna, och förklara för dem att
du har ett mål och hur du ska nå dit med en plan, en taktik.
Trenden
idag är att många väljer studieförberedande program och att det är
färre som vågar satsa på yrkesprogrammen. Lotta beskriver det som att
det finns en press att söka sig till teoretiska program, men att det
måste handla om individens egna val och förutsättningar.
— Jag börjar prata med eleverna om det här redan i sjuan. Varför? För att det är lite krångligt.
Betygen,
poängen, är en del, och många föräldrar har en föreställning om att det
funkar som det gjorde förr, men det är annorlunda nu.
Diskussionen
fortsätter. Vad är bäst för mig? När ska jag kunna vara säker på att
mitt val blir det bästa? ”Jag är mer stressad nu” ler Wilma lite osäkert
efter allt prat om ”det stora valet”. Men både Lotta och Eva lugnar
dem.
— Någonstans landar vi i att du ska välja det du tycker om. Och det går faktiskt att ändra sig
(Faktaruta)
Gymnasievalet
görs i februari 2020. Då kommer man som elev in på preliminära siffror
från höstens betyg. Omval sker i april/maj. 50 procent gjorde någon typ
av ändring under förra årets valprocess. Slutgiltigt svar på vilken
skola eleven kommer in på kommer mitt i sommaren. Då är det slutbetyget
som ligger till grund för ansökan.
