Idén har legat och grott länge. Av alla idéer som bankat på dörren hos Mariefredsförfattaren och tidigare läraren Ingela Korsell var det ”Väsenologi” som bankade hårdast. Det blir väsen ur den nordiska folktron med fakta, förklaringar om vad de kan ha betytt för de som levde förr och sägner som har berättats om dem — för läsare 9 år och uppåt. 

Ingela Korsell gillar nordiska väsen. Redan 2013, efter att ha arbetat som grundskollärare, inom skolmyndigheten och som doktorand i pedagogik skrev hon ”Gruvfruns hemlighet” (Beta Pedagog), om bergsrået som bestämmer i gruvan. Efter fem år med succéserien Pax tillsammans med Åsa Larsson och Henrik Jonsson, också den baserad på nordiska väsen, byter Ingela nu genre — och ger sin in i faktavärlden. 

— Jag gjorde mycket research inför varje Paxbok och fick hjälp av Ulf Palmenfelt  som är etnologiprofessor och folklivsforskare. Inför varje Paxbok samtalade vi om olika väsen, och han är med i det nya projektet som faktagranskare och garant för en vetenskapligt grundad bok.

”Väsenologi” (Natur & Kultur) blir en faktabok om väsen i nordisk folktro, en bok som fångar upp Paxmålgruppen från 9 år och uppåt. Den trycks redan i sommar och planerad utgivning är september i år. Illustrationerna skapas av Reine Rosenberg. 

— Reine kommer från serievärlden, precis som Henrik Jonsson som illustrerade Pax. Det är en bra form när man vänder sig till unga läsare, menar Ingela. Han är helt fantastisk och stilen passar väldigt bra. Jag vill bort från det sagoaktiga, bort från John Bauer. Nordisk folktro är ofta förknippad med sagor, men jag presenterar det som det faktiskt en gång var — läskigt, med humor och en del snusk. 

I projektet har Ingela, med stöd av Ulf, fokuserat på mitten av 1800-talet och sägner från den tiden. Hon förklarar att formen blir snabba fakta, sen en sammanhållande text och slutligen en sägen, som Ingela som berättare sätter sin egen prägel på. 

— Folktro spreds som sägner, en kort historia med övernaturliga inslag som förmedlade levnadsregler. Många liknande berättelser hittar man långt tillbaka, så långt som Antiken, och allting hänger ihop — det är bara olika ”dialekter” med samma sensmoral. Folktron hjälpte människor att förstå och hantera det skrämmande och okontrollerbara i livet. Så uppstod berättelser om troll och maror.

Ingela reflekterar över fem år med Pax. Hon beskriver arbetsperioden som ett maratonlopp, och att hon är glad och stol att den delen är över. När hon inte skriver är hon ute mycket i skolor och Paxpratandet har blivit mer ”väsensnack” — ett sätt att hålla kontakten med skolvärlden för den tidigare läraren och göra det hon tycker är allra viktigast med författarskapet. 

— Jag ser det som att smitta med läsglädje. Det läsfrämjande arbetet är en mycket viktig del i mitt arbete. 

Det hon inte släpper från Paxperioden är ”läsarklasserna”. I vår blir det femmorna på de båda Mariefredsskolorna som får stötta Ingela och agera testläsare när ”Väsenologi” ska slipas inför publicering. Det tycker hon är en spännande process, och det är spännande att våga sig på en ny form av skrivande. 

— Jag har aldrig skrivit och publicerat faktatext. Men jag ser redan så många potentiella vägar att följa upp ”Väsenologi”.