Debatt: Gör något åt skolsegregationen

0
200
"Den kraftiga segregationen i Strängnäs ger friskolorna en stor ekonomisk fördel i förhållande till det skolresultat de ska leverera" skriver David Aronsson och Katarina Hellmark, Vänsterpartiet Strängnäs.


Strängnäs kommun är med 39,4 % av eleverna i friskolor den näst mest friskoletäta kommunen i landet. Oavsett vad man tycker om valfriheten att välja skola och friskolor så vet vi alla att på det sätt som det fria skolvalet har genomförts så har det drivit fram en kraftig segregation inom skolan. Det har Skolverket, OECD, lärarfacken m.fl. konstaterat. Strängnäs är inget undantag.

Skolverket har ett statistik- och skolutvecklingsverktyg som kallas Salsa. Det är en beräkning av vilka resultat en skola borde uppnå utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det bygger på tre faktorer som Skolverket ser har störst påverkan på kunskapsresultat och meritpoäng (betyg). Det är föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever som invandrat senaste fyra åren och andelen pojkar.

Enligt salsaunderlaget så räknar Skolverket med att den skola i Strängnäs som har lägst andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ska nå 65 % (den nådde 56 % år 2018). Den skola som når högst har 92 %.

Den stora skillnaden mellan skolorna förklaras inte av lärarnas pedagogiska utbildningsnivå eller antal elever per lärare. Att resultaten i kommunen i stort följer Skolverkets modell indikerar tydligt att det är socioekonomiska faktorer som avgör hur väl en skola lyckas med sitt uppdrag.

I skollagen finns ett kompensatoriskt krav. Skolan ska lyckas uppväga skillnader i barnens förutsättningar, exempelvis de socioekonomiska förutsättningarna som bildar Salsavärdet. Detta misslyckas idag Strängnäs kommun med helt och hållet, eftersom skolorna levererar i stort i enlighet med sina Salsavärden.

I Strängnäs liksom i de flesta kommuner så finns en socioekonomisk faktor i elevpengen. Skolor som är socioekonomiskt missgynnade får lite mer pengar. Detta måste dras upp ordentligt. Idag slår det inte igenom tillräckligt på antalet elever per klass, tillgång till specialpedagogik och lärarstödjande personal. Därmed kan inte skolan kompensera för elevernas socioekonomiska förutsättningar.

Majoriteten ser samma sak men vågar inte fördela mer till Salsadelen av skolpengen eftersom det skulle påverka friskolornas ekonomi. Istället tillåter man avsteget från skollagen och accepterar att 44 % av eleverna på en av sina egna skolor går ut utan att ha nått kunskapskraven. Det är en prioritering som vi vägrar att acceptera!

Den kraftiga segregationen i Strängnäs ger friskolorna en stor ekonomisk fördel i förhållande till det skolresultat de ska leverera. Det måste korrigeras, till fördel för de elever som idag inte klarar kunskapskraven. Är Socialdemokraterna och Moderaterna oroliga för friskolornas ekonomi så får man istället höja skatten för att lägga totalt mer pengar på skolan. Det var vårt förslag inför detta år.

David Aronsson
Gruppledare
Catarina Hellmark

Ersättare i Barn- och utbildningsnämnden
Vänsterpartiet Strängnäs