Det är ett demokratiskt haveri att inte inkludera barn och unga!

0
62

”Lyssna på oss bara, det är inte jättesvårt” svarar en ungdom när vi frågar hur vuxna kan bli bättre på att lyssna på barn och unga. Ett svar som ger uttryck för den frustration som så många barn och unga upplever idag. De anser att vuxenvärlden stänger öronen när det är deras tur att få prata och göra sin röst hörd. När barn och unga delar med sig av sina åsikter anses det sällan tillräckligt och alltför ofta viftas dem bort. Det är ett demokratiskt haveri att utesluta en så stor del av våra medborgare – många med ett brinnande engagemang som riskerar att tystas när de inte välkomnas i diskussionen.  

Vi pratar ofta om att göra samhället bättre för barn och unga: Klyftorna i samhället ökar skrämmande snabbt, i Sverige snabbast i hela Europa. Klimathotet är på riktigt och alla barn och unga klarar inte sin skolgång. Stora problem som alla kräver kraftfulla reformer – och som alla även påverkar barn och unga i hög utsträckning. Det är därför avgörande att barn och unga får vara med och säga sitt. Det är på tiden att vi får in nya generationer i diskussionerna för att lösa de problem vi gemensamt ställts inför. Vi har därför ställt frågan till våra medlemmar: Hur kan vuxna bli bättre att lyssna på barn? Här bär vi fram deras röster:

1. Tro på att vi kan! 

Anta inte att ett barn vet mindre än en vuxen. Deras perspektiv är unikt och även om alla vuxna en gång har varit barn – så har de inte varit det idag med de förutsättningar och utmaningar som dagens barn och unga står inför.Våra medlemmar vittnar om att vuxna sällan tar dem på allvar. Menar att de kan få veta mer när de är vuxna och förstår bättre. Men forskningen är tydlig: barn förstår och känner av mer än vad vuxna tror.  

2. Ta er tiden!
Sätt er ner tillsammans och ta dig tiden att lyssna på vad barn och unga i din närhet har att säga. När vuxna lyssnar på riktigt skapas möjligheten att dela med sig av tankar och funderingar som gör att förtroendet mellan barn och vuxna kan växa. Underskatta aldrig vikten av ett starkt förtroende från barn och unga – det kommer med en kraft som hela samhället behöver. 

3. Fråga mer! 
Våra medlemmar tipsar vuxna om att fråga mer och fråga oftare. Om allt! Inte bara hur det var i skolan utan hur de tänker om saker som har hänt där ni bor, eller hur de skulle vilja att skolgården såg ut eller vad de vill göra på helgen. Fråga hur de skulle vilja att skolan fungerade. ”Varför” är en fråga många barn är duktiga på att använda – använd den tillbaka. Och reflektera över svaren utifrån deras perspektiv och deras världsbild. 

Vi lever i en föränderlig värld där alla perspektiv är viktiga för att vi ska kunna bidra till nödvändiga samhällsreformer. Men om vi glömmer bort en stor del av våra medborgare tappar vi garanterat något värdefullt längs vägen. Vuxna har ett stort ansvar för att verkställa barns rättigheter – och för att stärka barn och ungas roll i samhället startar vi nu upp demokratiklubbar dit vi bjuder in barn och unga i åldern 9–16 år för att lära dem mer om sina rättigheter och hur de kan göra sin röst hörd. Barn är inte bara vår framtid, barn är framförallt här och nu. 


Yasmine Bladelius, förbundsordförande Unga Örnars Riksförbund

Elin Tjernström, distriktsordförande Unga Örnar Sörmland